Vattenprover

Varje år kontrolleras vattenkvaliteten i två eller tre brunnar. De som används mest frekvent kontrolleras oftast. Analysen utförs sedan 2009 av laboratorieföretaget Eurofins i Stockholm (mikrobiologiskt) och Linköping (kemiskt). Utlåtandet omfattar cirka 30 punkter där det sammanfattade mätresultatet anges under två huvudrubriker som: tjänligt och tjänligt med anmärkning eller otjänligt.

  1. Mikrobiologisk bedömning
  2. Kemisk bedömning
  • Tjänligt – Vilket innebär att alla mätresultat är godkända enligt Socialstyrelsens rekommendationer med tanke på hälsosamt och rent vatten.
  • Tjänligt med anmärkning – Vilket innebär att på en eller flera punkter finns det värden som något överskrider Socialstyrelsens rekommendationer, men resultatet är fortfarande godkänt.
  • Otjänligt – Vattnet är inte drickbart eller är inte lämpligt att använda av annat skäl.

Vid anmärkningar anger man vilken typ det är. Om bedömningen är
h = Hälsomässig
e = Estetisk vilket t.ex. innebär att vattnet inte är helt klart.
t = Tekniskt vilket t.ex. betyder att man kan få utfällningar på kläder vid tvätt.

Analysresultat för 2003 till 2016 visar att vi med något undantag har bra vatten

I analyser har samtliga omdömen utom några enstaka varit Tjänlig eller Tjänlig med anmärkning. De vanligaste anmärkningarna är av estetisk eller teknisk karaktär, som att vi t.ex. har hårt eller färgat vatten vilket inte innebär någon hälsorisk. Fluoridhalten kommenteras också eftersom dess koncentration vid vissa värden har en karieförebyggande effekt men vid högre halter kan det ge missfärgning av tandemalj, vilket medför att små barn endast ska ges sådant vatten i begränsad omfattning. Vetenskapliga rön visar även att gurgling med vatten som har hög halt av fluor (som brunnarna Stallet och Holmen) påtagligt motverkar tandlossning (paradontit).
Prov för 2017 visar dock att vattenkvalitén i provade brunnar får resultatet ”otjänlig”. Med anledning av den stora nederbörden under hösten kan kvalitén ha påverkats av detta men till dess att vi kommit till rätta med problemen ska vattnet i dessa brunnar inte drickas eller användas för matlagning. Styrelsen arbetar vidare med frågan i samråd med experter på området.

Läs vilka omdömen som gavs för de kontrollerade brunnarna under åren fr.o.m. 2005 – se tabellen nedan.

Brunnar som testats – klicka på respektive årstest för information om analysresultaten

 

Nr

Namn på brunnen

Test
2011

Test
2012

Test
2013

Test
2014

Test
2015

Test
2016

Test
2017

Test
2018

Test
2019

1 Stallet X Otjänlig X
2 Midsommarängen X X Otjänlig
3 Bybacka X X
4 N Näset X X
5 Sandviken/Potatisåkern X X X
6 Korset 1/Mjölkvallen X X
7 Korset 2/Mjölkvallen Otjänlig
8 Holmenvägen/Kaffepannan X X Otjänlig
9 Holmen X Otjänlig Otjänlig
10 Gillerskären X Otjänlig X
11 Östernäs (fd. Västernäs) X Otjänlig

 

Dricksvatten

Tack vare istiden, cirka 10 tusen år sedan, bildades stora lager med sand och grus som i dag fungerar som viktiga lager för vårt sötvatten. Norröra är en ö med mycket morän – bergmaterial som smulats sönder i olika grovlekar av inlandsisen – och moränen kan hålla regnvattnet. Därför kan det ofta fungera bra enbart med grävda brunnar, några meter djupa.
Av allt regn och snö som faller på ön återgår i stort sett hälften till atmosfären med solens hjälp – återstoden sugs till största delen upp i marken. Övre delen av markytan fungerar som ett filter genom vilket vattnet renas innan det når längre ner för lagring i jordens porer och bergets spricksystem.
I denna vattenmättade zon finns det vi kallar för grundvattnet. Grundvattnet är rent och kallt med lite organiska ämnen och få mikroorganismer, t ex bakterier. Är moränlagren tunna kan de inte lagra tillräckligt grundvatten, och man kan tvingas borra djupare ner i berggrunden till dess sprickor och hålrum. Oftast är det ett lotteri att på Norröra finna perfekt vatten med borrning eftersom bergets kvalitet varierar starkt. Ett hål kan ge vatten först på stort djup med dålig smak och hög halt av oönskade grundämnen, medan ett närliggade grundare hål kan ge vatten utan anmärkning. Men når vi grundvatten kan det oftast användas utan större behandling – jämfört med ytligt vatten – som kan kräva mer rening och kemikalier för att duga. Mer kunskap bjuder bl a SGU (Sveriges geologiska undersökning) på, vars hemsida rekommenderas för vederhäftig information – www.sgu.se.GrundvattenrapporterRegelbundet publicerar SGU kartor över nivåerna på vårt starkt varierande grundvatten. Att nivåerna förändras är något som alla med grävda brunnar märker. Normalt sjunker vattnet cirka 0,2-0,3 m under sommaren. Men mycket regn rättar snabbt till detta. Varje månad presenteras aktuella grundvattennivåer med hjälp av en Sverigekarta. Länk till kartvisaren.På SGU:s webbplats presenteras flera artiklar som rör problem och åtgärder i samband med brunnar och dricksvatten. De förklarar bland annat varför risken för vattenbrist är särskilt stor i kustområden.
Du hittar också praktiska råd som t.ex. var en brunn bör placeras och om olika slags vattenreningsutrustning.Läsvärt om dricksvattenMycket information finns pckså på Livsmedelsverkets webbplats: www.slv.se , där du kan söka på t.ex. ”brunnar” eller ”dricksvatten”