Brunnar

Byggnadsplanen för Norröra fastställdes av Länsstyrelsen i maj 1974. I samband med beslutet förordnade länsstyrelsen även om nybyggnadsförbud i avvaktan på att vattenfrågan blev löst. De fåtal brunnar som då fanns bedömdes inte räcka till för den planerade bebyggelsen.

Trots förbudet kunde markägarna på Norröra börja sälja tomter och det blev ett akut behov av att lösa vattenfrågan för att få byggförbudet upphävt.

Norröra ga:1 – gemensamma brunnar

Karta som visar var våra brunnar ligger

För att lösa vattenproblemet tog byggnadsnämnden initiativ till en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen. Genom förrättningen, som registrerades 1977-12-15, bildades Norröra ga:1,
som består av öns gemensamma vattentäkter.

Här kan du läsa fakta om brunnarna

Norröra samfällighetsförening och dess första uppdrag

Mjölkvallens pump vid fotbollsplanen. En av våra elva brunnar.

För att förvalta ga:1 bildades Norröra samfällighetsförening, som registrerades 1977-12-16. Delägare i denna förening blev 122 fastigheter/tomtplatser. Dessa utgjordes i huvudsak av alla nya tomtplatser enligt byggnadsplanen. Fastigheterna i byn och vissa av de tidigare avstyckade tomterna ansågs ha vattenfrågan löst och behövde inte ingå i ga:1.

Föreningen hade sedan till uppgift att ta fram och bekosta de brunnar som behövdes. Norrtälje kommun krävde att brunnarna skulle ge en vattenvolym av 300 liter/tomt och dygn. Man borrade 15 brunnar, men tyvärr fick flera förkastas p.g.a. för hög salthalt.

Nybyggnadsförbudet hävdes 1981-02-24 när kommunen ansåg att föreningen löst vattenfrågan.

Idag sköter och underhåller föreningen öns 11 gemensamma brunnar. För att upprätthålla bästa möjliga vattenkvalité följer föreningen Livsmedelsverkets ”Råd om enskild dricksvattenförsörjning”. Dessa råd/regler är något mildare än reglerna som annars gäller för en större vattenanläggning som ska tillämpa Livsmedelsförordningen. Bland annat sker provtagning med glesare intervaller och gränsvärden för vattenkvalité är anpassade för anläggningar med begränsad användning som i vårt fall. För oss fastighetsägare innebär det att de brunnar som bedöms vara tjänliga, eller tjänliga med anmärkning, är användbara som dricksvatten på samma sätt som en enskilt grävd eller borrad brunn skulle vara.

Varje år kontrolleras vattenkvaliteten i två eller tre brunnar. Utlåtandet omfattar ett antal punkter där kvantitativa mätresultatet anges och därefter sammanfattas under rubrikerna:
– mikrobiologisk bedömning
– kemisk bedömning.

Resultatet sammanfattas sedan i Tjänligt, Tjänligt med anmärkning eller Otjänligt. Bedömningen avser dricksvatten. Otjänligt vatten kan man naturligtvis diska i, till exempel.

Den årliga analysen av vattnet i våra brunnar